måndag 17 januari 2011

modern jive

lördagen var ganska intressant. mitt under frukosten så slocknar hela huset. strömmen går, brandlarmet får ett spel och brandgardinen rullas ner och därmed försvann också frukostbuffén. jag tror dock alla hade tagit sin beskärda del innan det hände. tur var ju det.

men berättade jag att en tid innan detta så blev det ett annat spel och gardinen for ner och fastnade. jo, och detta betydde ju att vi fick servera frukost på långbord inne i salen. lite mer spring för frukostvärdarna men annars helt okej, blev det.

och orsaken är den att grannhuset har åkt på ett elproblem av tydligen stora proportioner, som även drabbar oss. och de tyckte även att det var dags att lösa det i lördagsmorse utan att säga till oss. de fick då andra bullar av christer och tog snällt på strömmen igen.

to be continued.


det är verkligen lågsäsong här nu. väldigt lugna morgnar och dagarna går ut på att hitta på saker som man kan göra. men det är ju skönt det också, ibland. jag menar, inom några veckors tid så börjar ju perioden då alla, jag menar precis alla, helger är fullbokade ända fram till maj.

något annat roligt och jobbrelaterande är att Emma är här nu, sin första kväll, och ska lära sig gästhemsbusinessen för att kunna bistå oss vid tillfällen då kvällspassen vill bytas bort eller undkommas. vi är verkligen glada att Emma valt att stanna kvar i London och det ska bli så roligt att ha henne här emellanåt.
och imorgon kommer Klas tillbaka efter sin långsemester i Australien och ska bistå oss under förmiddagen då vi kommer ha brandsäkerhetsutbildning med personalen. det ska faktiskt bli spännande, har ingen aning om vad vi egentligen har att vänta oss.

imorgon kan det även vara mycket möjligt att jag, förhoppningsvis med Rebecca, tar mig en sväng på nybörjarnas dansgolv i modern jive. jag skulle verkligen tycka att det skulle va jätteroligt och tycker om att dansa, det vet jag ju att jag gör. men nerverna.. ah, det är ju hur pirrigt som helst. redan. men som vanligt så tänker jag mig väl det värsta möjliga, som att ingen ens finner mig värdig att dansa med efter att jag snubblat på mina egna stortår tre gånger om eller liknande scenarier. hoppas därför innerligt på Rebeccas stöd denna första gången iallafall. och hon känner säkerligen många av dom där och det kan ju vara en väldigt bra isbrytare för min del.


varväl, L

2 kommentarer:

  1. Hoppas du klarar av dansen utan brutna stortår ;P

    SvaraRadera
  2. Det gjorde jag allt - det var jättekul!

    SvaraRadera